Disciplin eller frihet?

Skriven av Maud Deckmar . Inlagd i Blogg.

Jag skriver inge bra, men jag tillåter mig att fulskriva!

Jag är med i ett författarsällskap och det är underbart. Igår träffades vi och jag berättade om mina svårigheter att skriva dagligen, eller att skriva regelbundet. Jag fick så fina svar då jag frågade övriga författare om hur de jobbar, hur och när de skriver. Någon skriver varje morgon, någon skriver hela dagar på ett professionellt sätt, någon skriver periodvis.  Någon börjar morgonen med att träna och skriver sedan, någon tar regelbundna pauser var 45-e minut.

Så många fina tips. Jag tror att mitt motstånd att ge mig helhjärtat in i skrivandet igen, handlar om att jag VET - att då jag börjar skriva på allvar blir jag lite besatt - eller mycket besatt. Jag får svårt att sluta skriva - och jag har varit där och även om det blir mycket skrivet, så är det också smärtsamt. Det innebär att jag då ibland börjar välja bort sociala kontakter och känner att omvärlden "stör". Så - för att komma in i skrivandet tillåter jag mig nu att fulskriva. Att bara skriva alltså - det som kommer ut på papperet eller i datorn, är bara ord direkt från hjärnan. Eller hjärtat - eller bara från handen.

Sen är det ju det där med att vara disciplinerad och skriva varje dag - eller nästan varje dag. Jag vill ju också ha friheten att leka, måla, umgås. Sticka iväg på nåt annat. Men jag tänker också att kanske är disciplinen en frihet i sig... När jag vet i vilken omfattning och när i tiden jag ska skriva, så är jag ju fri sen. Eller före. Att strukturera och bestämma är också frihet känner jag. Jag behöver inte ha allt i huvudet, utan jag ger mig själv frihet, pauser, tid att göra annat.

Idag är det lördag och idag är det umgänge som gäller. Jag ska hänga med älskad son på eftermiddagen och ikväll är jag bjuden på middag hos gamla vänner. Ska bli spännande att se och höra vad de gjort - vad som hänt - sen sist. Nu börjar dagen.

Var rädd om dej och lev med omsorg hela den här dagen. Det ska jag göra. Och med tacksamhet också. KRAM från din vän Maud