Skip to main content

Och en annan ängel - en annan lärdom

Hej igen - apropå änglar och lärdomar. När jag tänkte på Birgitta som jag skrev om häromdagen, så kom jag även att tänka på Iren. Henne har jag också jobbat med, tätt och med ett gott förhållande. Det hände att jag, när jag reste till Stockholm i mitt jobb, fick bo hemma hos Iren och hennes make. Jag glömmer aldrig första gången jag skulle sova över. Vi hade en trevlig dag, jag blev bjuden på lunch, fick inta gästrummet, vi tittade på hennes trädgård och vi promenerade.

När klockan var 16, sa hon plötsligt till mej: "Nu har vi egen tid. Vi ses här i köket vid 6-tiden så lagar vi mat och äter." Jag får erkänna att jag blev lite paff. Skulle vi inte umgås? Vad skulle jag nu göra? Iren gick uppför trappan för att vila, som hon sa, och jag gick till gästrummet. Jag satte mig på sängen och funderade. Vaddå vila? Jag tog fram min bok, jag ringde min dotter, men fortfarande hade det bara gått 20 minuter. Så - jag fick väl lov att lägga mig ner på sängen då. Vila? Jag började läsa, nog kände jag att ögonen blev lite trötta, och jag måste ha somnat för när jag vaknade var klockan halv 6 och jag hörde hur det slamrade i köket. Men eftersom jag gått ner i varv, valde jag att duscha och byta tröja innan jag anslöt mig i köket. Där var Iren glad och pigg, vi lagade mat tillsammans och hade en jättetrevlig middag och kväll. Varje gång jag sen besökte Iren, upprepades samma sak. Vid 4-tiden var det egen tid någon eller ett par timmar. Och hörrni - så skönt det var.

Och självklart var det också en härlig lärdom. Man kan ha egen tid trots att man har gäster. Man får tänka en stund på sig själv och de egna behoven. Men är inte livet fantastiskt. Jag har varit väldigt inne på att serva och finnas till för andra. Se och tillfredsställa andras behov. Men som Iren sa: Jag är mycket snällare och trevligare när jag tar hand om mig själv också.

Jag har faktiskt gett mig på att praktisera hennes sätt att ta egen tid. Ibland har det varit svårt, ibland känts omöjligt - men dom gånger jag gjort det har det också känts fantastiskt bra. Och när jag har gäster några dagar, som jag har just nu, då är det helt nödvändigt att få säga - att nu har vi egen tid nån timme eller ett par. Då får hjärnan vila, då återkommer lusten att ha det roligt tillsammans.

Ja, så du ser. Lärdomar kan kännas knepiga då jag möter dom första gången, men så himla bra då det får landa. Tack Iren!

Och kram på er alla fina vänner. /Maud

  • Träffar: 5151