Kommentar från Agneta om att "släppa taget"
Idag börjar jag med att tacka Agneta för din kloka kommentar i samband med mitt tidigare blogginlägg om att "släppa taget".
"...det som också är värt att nämna i sammanhanget är ju att många föräldrar gärna skulle vilja (och behöva) släppa taget om de bara kunde känna sig trygga i förvissningen om att barnet ifråga möttes av den kunskap och professionalism som hon eller han har rätt att kräva. Det finns alltför många vittnesbeskrivningar kring hur det brister kring rättigheter och bemötande. Om du vet hur skör tillvaron är utsätter du inte ditt barn för mer påfrestningar än vad du vet att han eller hon klarar. Därav många förälders kämpande. Här kan föreläsare och utbildare på olika nivåer fylla en viktig funktion genom att berätta om vilka konsekvenser som ligger bakom många föräldrars till synes oförmåga att släppa taget. Hälsningar Agneta"
Jag tog mig friheten att klippa in hela kommentaren här i bloggen - för förklaringen är så grundläggande! Om man skulle se "släppa taget" som en process på en tidslinje, så kommer givetvis det Agneta skriver före det jag skrev i mitt förra inlägg. Jag talar alltid om detta i mina föreläsningar och jag har skrivit om det i mina böcker! Först måste mitt barn vara tryggt och erhålla såväl god omvårdnad som respekt och ett gott bemötande. Först därefter finns det möjlighet för mig som förälder att kunna ta ett steg tillbaka.
Jag föreläste i Halmstad för många år sen och talade om precis det som Agneta och jag är så helt överens om - om hur den kompetens, professionalitet och det ansvar som personal använder i arbetet med min son - ligger till grund för hur jag som förälder i förlängningen kommer att kunna gå vägen framåt. Då viftade en ung man i publiken med handen och så sa han: - Du kanske aldrig kan släppa taget? Och det beror kanske på att du håller det där taget för hårt? Du kanske har för mycket kontrollbehov? Och jag - vad skulle jag svara? Annat än:
- Har du nån gång reflekterat över ifall du som personal kanske ibland tar emot det där taget lite för löst? Kan det ibland vara personals oförmåga att "ta emot taget" som ligger bakom att föräldrar fortsätter att hålla i, och ser det som svårt eller omöjligt att "släppa taget"?
När jag åkte därifrån fick jag förfrågningar om att komma tillbaka, men så blev det inte. Och på omvägar fick jag höra att jag varit en provocerande föreläsare. Var det den enkla frågan som fick en del att ta det jag sa som en provokation? Men tänkte dom verkligen efter? Var inte min fråga viktig och berättigad? Det vet jag att den var. Såväl jag som Agneta har varit med så länge att vi vet att det finns mycket professionell och ansvarstagande personal. Men vi har också varit med så länge att vi vet att motsatsen också finns där ute!
Idag behövde jag morra! Kram på er - jag har nya solstolar på altanen, nu tar jag mitt morgonkaffe där och sen har Freds personal lovat att skjutsa hem honom idag, så jag ska baka blåbärsmuffins tills han kommer. Nu har jag morrat färdigt - för när jag tänker på att Fred ska komma så spritter det till i bröstet och jag måste le.
KRAM på er hälsar Maud
-
2010-05-02 06:25:35 |90.137.93.xxx| Maud
Hej Eva A!
Jag har aldrig glömt den där frågan och den där "incidenten" - för inte nog med att killen frågade och jag svarade BRA tycker jag själv, jag fick också där och då klargöra för mig själv vad det ofta handlar om. När jag får frågor måste jag söka svaret inom mig själv. Ska vi föräldrar kunna "släppa lite tag" - så ska det banne mig finnas nån där som tar ett redigt tag! Vem gillar "lösa tag"? När nån inte tar ett professionellt och gott ansvar känns det som såna där lösa handslag - som bara känns som en våffla i handflatan. Hu!
-
2010-05-17 07:55:38 |62.20.16.xxx| Agneta Lundberg - Om att släppa taget
Hej igen Maud!
Tack för ditt svar och det beskrivna exemplet om personal som håller för löst. Det är ju ofta det som frågan gäller när dialogen inte fungerar mellan föräldrar och personal.Ser fram emot att lyssna på dig den 18.e i Göteborg.Mvh
Agneta
-
2010-05-22 18:15:30 |90.137.82.xxx| Maud - Hej Agneta!
Men Agneta - var det du som köpte min bok och jag fick skriva till Agneta i...? Jag läste tyvärr inte mail i måndags - jag reste redan på måndagen söderut... Så jag hade ingen aning om att du skulle vara där - i Göteborg. Kanske undrade du över att jag inte sa något? Jag hade som sagt ingen aning...
Jag har varit på resande fot hela veckan och läser inte mail förrän idag. Jag uppskattar att du skriver till mig och jag hoppas få höra från dig igen. Allt gott önskar dej Maud
-
2010-08-25 19:06:20 |90.237.171.xxx| Britt Martinsson
Hej,
blir så berörd ang. släppa taget kontra personalens anvarstagande o bemötande. Då min son flyttat hemifrån för dygt 1 1/2år sedan men fortfarande ej är trygg och det rent praktiska ej fungerar är det svårt släppa taget!
Det är jag som mamma som pratat om bildschema för att tydliggöra för sonen men det fanns inte, de får låna mitt material! Dessutom finns ingen handlingsplan upprättad! Inte undra på oro och olika rutiner för min son.
Tack för att läsa blogg o inlägg för att känna att man inte är ensam. Mvh Britt
Bra morrat!
Kram!