Fred och jag har haft Releaseparty! Fred var den förste som fick se nya boken -Ärrvävnad - i färdigt skick. Han tog emot boken med båda händer, men såg undrande ut i blicken då jag förklarade hans viktiga roll i både Freds bok och i Ärrvävnad. - Utan dej Fred, hade det inte blivit några böcker! sa jag och kramade om min son. För så är det. Utan Fred - inga böcker. Inte dom här böckerna i alla fall!!!

Han stod nådigt kvar någon sekund och tog emot kramen, innan han tog bort mina armar - vänligt men bestämt. Inga långa kramar tillåts. Lena var den personal som jobbade hos Fred denna kväll, och hon satte på kaffepannan. Vi pratade och pratade, och Fred var intresserad - vi satt i soffan en stund och vi pratade vidare. Till slut blev Fred lite less på senfärdigheten, så han tog hela tårtkartongen som jag ställt på hans diskbänk, och så ställde han kartongen på matbordet med en uppfordrande blick.
- Nu ska vi fika! sa den blicken.
Så Lena fick fram koppar i flygande fläng - och i samma veva kom Freds granne in och hälsade på. Han kände nog på sig att det vankades något gott och att det var fest på gång. Så då frågade jag Fred om han tyckte att grannen med personalen Robban skulle bjudas in på releasepartyt.
Fred var lite otydlig där - men till slut satt vi ändå 5 personer runt Freds matbord och firade huvudpersonen i Ärrvävnad, med kaffe, saft och frukttårta.

Jippiii Fred, vi gjorde det - du och jag!!! We did it!

Det kommer kanske fler releasepartyn - men inget lika viktigt som detta - hemma hos Fred, med hans leende, lite kluriga blick - och med en varm, varm känsla mellan oss. Vi hör ihop hos varandra jag och Fred. Vi läker varandra.
Älskade son - ingen är som du.
Din mamma